Värmeföljetongen fortsätter

Om vinter och värme har jag skrivit i några inlägg, bland annat här och här. Nu råkar det ju vara så att förutsättningarna ändras från år till år. Första vintern vi bodde här flyttade vi in i ett hus med en stelfrusen betongklump, flera kallställda rum och helt otätade fönster i utbyggnaden. När vår son var nyfödd hade vi det så kallt på nedervåningen att vi satt och häckade i vårt sovrum, på övervåningen, för att hålla värmen.

Nästa år var lika bistert bitande kylig som 2009. Med tätade fönster, fungerande golvvärme i hallen – i det blivande badrummet frös det dock – och färre kallställda rum blev det trevligare värme i huset.

Som svar på frågan: går det att bo i ett gammalt timmerhus som inte tilläggsisolerats (utöver de treetexskivor som det utrustades med på femtiotalet) och har oisolerade golv, mitt i Lappland och med temperaturer som kan sjunka en bra bit nedanför 25-sträcket? är mitt svar ett rungande ja. Hemligheten ligger i att täta och att täta ännu mer. Det är en avsevärd skillnad på de två ytterväggar som begåvats med ny panel och kalkbrukade fogar i stenfoten, och den vägg och grund som fortfarande är otätad. Golven upplevs inte längre som kalla, annat än längst ut mot ytterväggarna. Och då har vi ändå haft temperaturer på omkring -40 i några dagar.

Så med facit i hand är det inte yttertemperaturen som avgör, utan blåsten. Det är lika lätt att hålla värmen inomhus när det är -43 som när det är någon minusgrad men storm ute. Det är möjligt att bo i ett hus med oisolerade golv utan att få isbitar till fötter och det är vindtätningen av väggar, grund och fönster som gör avsevärt mest för värmen inomhus, enligt våra erfarenheter.

This entry posted in Byggnadsvård. Entry Tags: , Bookmark the permalink. 

8 Responses to Värmeföljetongen fortsätter

  1. Viola_T says:

    Bra att du skriver detta. För det stämmer även med min erfarenhet. Vindpappstätning av väggar och drevning vid fönster, dörrar, golv och tak är viktigare än isoleringsmattor i en timmervägg. Där det finns kall snö länge brukar man ju skotta upp snö mot husgrunden – det är ett bra sätt att täta tillfälligt under vintern.

    Det jag inte förstår riktigt är det du skriver om kalkbrukade fogar och en otätad vägg – du menar antagligen grundens, stenfotens fogar, som är tätade respektive återstår att täta?

    • maria says:

      Ja, det stämmer, det är så jag menar. 🙂 Var lite otydlig på den punkten men har ändrat lite i texten!

  2. Sophie says:

    Tänker som du, det är ju blåsten som är det värsta. Jag har tagit in ”korven” med lindrev och går och petar i där jag hittar drag.

    Vi har det ju lite som er också eftersom förutsättningarna ändrats från år till år (och från hus till hus) och inte ens i år är allt färdigt och vi kan säga hur det kommer att bli när allt är klart. Alla fönster är inte bytta och allt är inte tätat och drevat och vi har inte dörr i köket etc. Detta året har vi ju dessutom plockat ner tilläggsisoleringen som vi hade förra året… vi har dock inte märkt att det påverkat komforten… å andra sidan har vi ju nu fönster som till största delen är täta och hela och vi har fyllt på spån i alla golven och så vidare.

    Men jag skriver under på att det definitivt går att bo i ett gammalt hus utan tilläggsisolering även om vi inte har några 40 minusgrader utan mer runt – 20 för tillfället. //Sophie

  3. Hans says:

    Jag tror faktiskt detta gäller alla gamla hus. Får du inte dragtätt så kan du isolera hur mycket du vill utan någon större nytta.
    Vi i skåne får ju inte lika kallt men i stället blåser det alltid och luften är råare (fuktigare). Och det är samma sak, storm är värre än kyla…
    Sedan gäller det att inte få stommen utkyld. Våra golv ligger direkt i sand men eldas det bara i kaminerna så upplevs trägolven inte speciellt kalla.
    Vi har bara haft -16 hitills

  4. Hej
    Jag vill gärna följa din blogg men ”knappen” för att följa via RSS fungerar inte…

    mvh/rolf

  5. Gafsan/Annette says:

    Vilket kalkbruk använde ni? Jag måste se över våra grunder, särskilt stora huset där vi har brutit bort pågjuten betong på naturstensgrunden. Det är ett väldigt plock med småsten mellan själva grundstenarna. Har du något tips om man skall slamma hela grunden eller ska man peta sig fram meter för meter, totalt 48 m…..

    • maria says:

      Finja Hydrauliskt kalkbruk 0-3 inköpt från brukspecialisten.se, hälsar maken. Vi petade oss fram meter för meter och fyllde upp med mindre stenar i mellanrummen. Alltså, det blir ju väldigt vackert när man bara tätar mellan stenarna… men det blir måååånga meters pet för er del. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *