Nu blommar smörbollarna, Trollius europaeus. Som smörgula solfläckar i gräset står den, mer parant än sin släkting smörblomman. Dess klargula färg blir iögonfallande i den runda, bulliga formen. Vi har några bestånd i den delen av vår innergård som endast har maskinklippta gångar i sig. De skulle göra sig väldigt fint i en rabatt, och de är visserligen inte fridlysta här i Västerbotten som de är i många andra delar av landet, men de ser bäst ut där de står. Jag har istället tänkt köpa pluggplantor från Pratensis, för att få den riktiga ängsblomman istället för en hybrid. Jag har tänkt få till en liten ”vildängsrabatt” kring den gamla brunnen som vi inte använder.
I bakgrunden på bilden ovan syns vår faluröda loge med kromoxidgröna dörrar. Jag, som den norrbottning jag är, kunde inte riktigt förstå varför det kallades loge när jag först började vistas här. Min bild av en loge är ju den åttakantiga rundloge som är så vanlig i mina hemtrakter. Vår loge har, kan jag väl tänka mig, aldrig använts som tröskloge. På bilden till vänster syns dock vår ladugård, sonen kikar fram ur göningsrummet. För att förenkla dassbesök har det någon gång lagts ut en radiator som stegbräda. Den är numera rostfärgad och passar förvånansvärt bra in i miljön.
Får jag förresten rekommendera ett medlemsskap i det regionala trädgårdssällskapet? Jag fick ett medlemsskap i Lappmarkens trädgårdssällskap i födelsedagspresent av mina svärföräldrar, ”the gift that keeps on giving the whole year” för att citera Ett päron till farsa firar jul. Förutom rabatter, föreläsningar och marknader och den fotostatkopierade medlemstidningen får jag hem tidningen Hemträdgården, eftersom mitt trädgårdssällskap är anslutet till Riksförbundet Svensk Trädgård. Den är ett nöje att sätta sig och läsa. De senaste numren har samtliga innehållit artiklar om restaurering av trädgårdar. Dessutom lite mer matnyttigt för oss som odlar i högre zoner än vad de vanliga trädgårdstidningarna i handeln brukar innehålla.
Så fint ni verkar ha utomhus. Smörbollar, röd slamfärg med patina och en rostig kamflänsradiator som steg. Och ljust, ljust, ljust under sommaren.
Jag brukar läsa Hemträdgården på biblioteket för jag har inte satsat så mycket på trädgård och rabatter varje år, de har växt fram. Skulle kanske känna mej lite udda bland de sörmländska trädgårdsodlarna!?
I Västerbotten har/hade man alltså gödselstacken under tak. Vet du varför? Här var den utomhus, precis där vi har komposten numera.
Intressant fråga, men jag måste vända mig till svärfar för att höra med honom. Alla har det dock inte så. Göningsrummet har alltid två portar för att man ska kunna köra in med häst och vagn.
Åh – vad fint. Det är sånt man saknar när man bor i stan. Vilken trevlig liten webbutik du länkade till där. Med ängsblommor. Den länken ska jag spara. Kanske jag kan använda mig av det året (vilket år det nu blir) som jag tar tag i vår slänt.
Hej!
Läste om er i VF eller VK och surfar nu som utflyttad Sorselebo in på er sida och inser att jag får mycket att läsa ikapp. Lycka till med era projekt! Du får hälsa till svärföräldrarna tillika mina gamla lärare (hade Englis i syslöjd och Leif i matte).
Pingback: Lada. Men hallå! Vaddå lada? « Mitt Universum