Trädgårdsarkeologi

De senaste två kvällarna har maken ägnat sig åt att gräva fram de stensatta grusgångarna som en gång fanns i trädgården. Gångarna är lite bredare än vad vi trodde och ger trädgården en mycket välbehövlig rumskänsla. Här framöver ska vi få hit en grävare som inte bara ska gräva upp gångarna, utan också gräva ner en trumma i diket vid ladugården, jämna till marken på baksidan av huset och preparera för två perennrabatter på husets framsida. Här har vi sandjord, som visserligen är lättarbetad och fort blir varm, men som näringen å andra sidan bara rinner igenom. Trädgårdsarbete känns plötsligt inte fullt lika enkelt som jag nog trodde att det var en gång i tiden; det är rätt mycket att tänka på.

Tvåfärgad trädgårdsstormhatt, aconitum x cammarum 'bicolor' De senaste veckorna har jag praktiskt taget bott i Christina Ilminges Bevara och sköta en gammal trädgård och Inga Wallenquists Älskade torpväxter. Båda är trevliga böcker, den ena lite mer matnyttig om trädgårdar medan den andra är en fin exempelbok på torpväxter – om än jag tycker att hennes avsnitt om trädgårdsinventeringar i Västerbotten är fantastisk. Som ni kanske gissar har trädgården fått stå i fokus ett tag och det är så skönt att få göra i ordning utomhus. Det tar ju, som många säkert vet, ett par år innan en nyligen iordninggjord trädgård växer till sig. Men kul är det, att få frossa i löker och fröer och plantor, drömma och rita upp och planera. Pernilla, som har bloggen Lyckohem, har skrivit en väldigt informativ artikel om hur trädgårdsodlingen kom till Norrland, också den har jag använt som referenslitteratur. Tillägg: råkade få tag i tidskriften västerbotten nummer 2/2010 som Pernilla har skrivit en än mer informativ artikel om odlingen i övre Norrland. Tidskriften har temat Trädgårdshistoria i norr och innehåller intressanta artiklar om bland annat skolträdgården i Finnträskliden norr om Adak (kan läsas även här) och POM:s inventeringar i Lappland).
Jag drömmer om en trädgård som visserligen bär prägel av regionen, men också av vad vi bara gillar och som, likt så mycket annat i det här huset, är en modern tolkning av vad som har varit. Apropå modernt har vi också beställt en varmkompost, en BioKub. Vi har ju ingen sophämtning här, så det är skönt att minimera avfallet och få lite jordförbättringsmaterial på kuppen. En annan eminent trädgårdsbok – Köksträdgården, det gröna arvet av Lena Israelsson (som mest tar upp köksträdgård, gödsling, bekämpning och nyttoväxter ur ett historiskt perspektiv, också med ett litet avsnitt om Norrland) – tar upp ett par exempel på historisk kompostering – men det känns inte riktigt som ett alternativ. Möjligen för efterkompostering!

Vi har fått ett löfte om att ta plantor från ”trädgården” – det handlar mest om en väldigt vildvuxen och förflyttad rabatt – på granntomten. Där finns bland annat trädgårdsstormhatten och renfanan som visas här ovan, liksom läkvänderot och den vid gamla tomter så vanliga ”kejsarkronan” (regionalt namn, heter egentligen brandlilja). Överlag verkar det inte vara jättesvårt att få tag i många av de växter som har förekommit här i regionen länge. Klassiska plantor som finns i var och varannan villaträdgård eller plantskola. Men impecta har ”kulturfröer” (både nyttoväxter och prydnadsväxter), Runåbergs fröer säljer ekologiska fröer till gamla kulturväxter, och finska pratensis har fröer till äng och allmogerabatten.

This entry posted in Trädgård. Entry Tags: , Bookmark the permalink. 

One Response to Trädgårdsarkeologi

  1. Cecilia Linder says:

    Hej Maria!
    Jag heter Cecilia och skulle vilja komma i kontakt med dig gällande ett samarbete. Kan jag nå dig på en e-postadress?

    Vänligen,
    Cecilia Linder

Lämna ett svar till Cecilia Linder Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *