Bilder från Atjaholmen

Atjaholmen är en holme belägen mitt i Vindelälven – dåtidens ”europaväg”. Här finns en parstuga, som ursprungligen var en enkelstuga, belägen. Faluröd med locklistpanel och kromoxidgröna gustavianska fönster, precis som hos oss. Här finns fina linoleummattor, ett vackert kök som fått vara lite av inspiration för oss när vi ritade vårt kök, hejdlösa mängder tapeter och väldigt vackra innerdörrar.

Trädgården anlades i slutet av trettiotalet och är tyvärr ganska övervuxen idag. Men det finns kvar en anlagd stödmur av sten (med trappa), förvildad scilla och brandliljor, några bestånd av rabarber och en gammal syrén. Min man säger att det en gång i tiden måste ha varit en väldigt fin trädgård.

Tyvärr är det inte i bästa skicket; delar av huset är svampangripet. Men en liten kulturhistorisk pärla är det i alla fall.

Bjuder på några bilder.

This entry posted in Gamla hus. Bookmark the permalink. 

4 Responses to Bilder från Atjaholmen

  1. Köket var jättefint, luckorna ser precis ”lagom” ut om du förstår vad jag menar! Hoppas att någon kan tänka sig att rädda huset och trädgården så småningom…

  2. maria says:

    Jodå, mina svärföräldrar äger huset och de håller efter det efter bästa förmåga. Problemet uppstod väl egentligen som i många andra hus när det inte används regelbundet. Det är faktiskt inte länge sedan min man hjälpte till att röja upp hela trädgården till exempel (den växte dock igen fort). Nu tar vårt husprojekt lite väl mycket tid i anspråk men alla riskfaktorer kring fukt och svampen är omhändertagna, nu handlar det mest att få det i skick igen samt åtgärda skorstenen. Det är i goda händer!

  3. Ulrika says:

    Hej Maria
    Hittade hit igår och har nu läst många inlägg. Jag har precis tagit mig an att väcka liv i en enkelstuga i två plan, en bit utanför Vindeln. Har redan fått ett antal tips från dig. Tackar.

  4. Hej
    Kul att läsa dina nya inlägg. Bilderna från Attjaholmem är underbara, ett ställe där tiden stått stilla. Orört i all sin enkelhet.
    Sedan dina funderingar om trädgård är så det blir. Man vill återskapa men så lägger man till själv efter ens egna ideer och i bästa fall får man en lagom balans.
    Det är ju inte hembygdsgården trädgård utan något som man ska bo i.
    Fortsätt skriva, Läser din blogg med förtjusning.
    MvH
    Hans

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *