Eldetaljer

Jag plockade upp det förra numret av Gård & Torp för att kolla när nästa nummer kommer ut, och noterade att det skulle bli en elspecial. Allting återvinns – så även specialnummer. För ett par år sedan upptäckte jag nämligen Gård & Torp när jag surfade efter tidsenliga eldetaljer i nyproduktion – de hade publicerat en välskriven och mycket snyggt layoutad artikel i pdf-form. Den finns fortfarande kvar i något annorlunda form på deras web, El på nygammalt sätt. I den skriver de:

Respekten för tekniken har gjort att vi okritiskt accepterat de nya modellerna utan att tänka på om de passar in i miljön. Moderna ljusknappar, eller väggbrytare som de kallas på fackspråk, består av en kvadratisk bricka och kan hanteras med en höftvickning medan deras föregångare var rundade, nätta saker som placerades högre upp på väggen och gav ifrån sig ett tydligt klick-ljud.

Men det finns nytillverkade äldre modeller att välja på för den som vill anpassa väggbrytarna till den miljö som de ska placeras i, och det är bara ett exempel på att elinstallationerna inte nödvändigtvis måste förfula inomhusmiljön. Tillsammans med lampor och ledningar i gammal stil kan elen också vara med och förstärka eller återskapa en gammaldags atmosfär.

Någonting liknande, fast i något skarpare ordalag, uttrycker Göran Gudmundsson i boken Invändig renovering. Tyvärr har jag alla mina böcker nedpackade i kartonger i bagarstugan, så jag kan dessvärre inte citera. Det gjorde dock intryck på mig. Jag hade aldrig ens övervägt att någonting som ett eluttag kunde hjälpa – eller stjälpa – en återskapad, äldre inomhusmiljö.

Nytillverkade eldetaljer är en hett debatterad fråga på Bygga hus forum och en sådan som intresserar mig principiellt. För oss har valet egentligen känts enkelt, eftersom det drogs in el i vårt hus 1945 och då i form av utanpåliggande dragningar och bakelitströmbrytare. Att då använda nytillverkade bakelitströmbrytare följer byta lika mot lika-principen jag ser som central i vårt tankesätt kring byggnadsvård. Jag ser också bakelitströmbrytarna som ett sätt att skapa historisk kontinuitet i huset, något som bidrar till upplevelsen av husets ålder.

Börjar man inte peta i ett gammalt elsystem, med undantag för att byta ut trasiga strömbrytare och annat dylikt underhåll, går det alldeles utmärkt att behålla det. Vi valde att göra om allt, utom i ett litet rum – sidovinden i det stora rummet uppe – där allting får förbli orört. Den enda ändringen som gjorts är att det dragits en ny elledning till rummet. Vi valde att göra så många dolda dragningar vi bara kunde. I vardagsrummet är en del av elen dragen under golvet och bakom taklisten, till exempel, medan vi har dragit på kallvinden på övervåningen. Även om jag inte delar Gård & Torps artikelförfattares åsikt att kuloledning ”vanpryder ofta i övrigt väl renoverade bostä­der”, är det mer praktiskt att ha så mycket som möjligt dolt när man ska tapetsera och måla. Tvärtom tycker jag att kulo kan vara riktigt dekorativt, om det är gjort på ett snyggt sätt. Lyckligtvis har vi en duktig elektriker. Vi har dessutom bett honom att fästa kabeln med den mer traditionella lettiklammern. Mer om kulo och installationer har jag skrivit i detta inlägg. När det gällde sådant som strömbrytare och uttag har vi alltså två sorter i huset; infällda och utanpåliggande.

Jag och min man funderade länge på vilken sorts strömbrytare och uttag vi skulle ha. Vi ville inte ha moderna strömbrytare. Att vi allra helst ville ha de nytillverkade varianterna för utanpåliggande och infällt montage som finns hos bland andra Gysinge och Byggfabriken stod klart, det enda vi kände oss tveksamma över var priset. Alternativet stod mellan dem och Eljos serie Renova som anknyter till ett traditionellt formspråk, men som tillverkas i modernare plast än bakelit. Efter att ha räknat på det kände vi att skillnaden mellan att köpa Renova med petskydd och att beställa direkt från Manufactum var försumbar i sammanhanget. Som en av våra leverantörer sade: ”Ta det ni känner att ni vill ha. Om några år kommer ni ändå att byta ut det billigare alternativet och det blir dyrare i slutändan”. Vi har inte ångrat oss. Framför allt känns de mer robusta än apparaterna från Eljo.

De strömbrytare och uttag vi har installerat finns i ett par olika varianter. På ett par ställen har vi kronströmbrytare som bara finns i vredvariant, men de flesta är vippströmbrytare. Det ska tillstås att Manufactums strömbrytare och uttag inte riktigt ser ut som de bakelitströmbrytare vi har i bagarstugan – de är svartare, blankare och annorlunda i formen. De utanpåliggande varianterna påminner dock mycket om de lite nyare varianterna som fanns i huset. Trots det har de väckt uppmärksamhet bland de flesta besökare vi har haft, som konstaterat vi ”kör den gamla stilen fullt ut”. Manufactum har dock inte några varianter för lamputtag, så ovanför fönstren har vi satt uttag från Eljo. Det skämmer inte.

Vi har också valt att inte installera antal uttag efter modern standard, utan har begränsat oss även om det är fler än vad det var tidigare i huset. Istället för ett uttag vid fönstersmygarna har vi uttag vid golvet och vid fönstersmygen vid varje fönster. Vi har också valt att placera strömbrytarna något högre än modern standard, dock inte fullt lika högt som man placerade uttag förr om åren. Det kommer naturligtvis dröja ett tag innan vår lille pojke kommer att kunna tända och släcka lamporna själv – men det känns inte som någon nackdel med tanke på hur kul barn brukar tycka det är att tända-släcka-tända-släcka i all oändlighet.

Manufactums produkter går att köpa direkt från Manufactum. Återförsäljare i Sverige är bland annat Gysinge (som även har en annan variant av utanpåliggande bakelitströmbrytare i brunt) och Byggfabriken (med ny, snygg hemsida). Andra tillverkare av apparater i gammal stil är Berker och tidigare nämnda Eljo med serien Renova. På Svenska byggnadsvårdsföreningens hemsida kan man läsa mer om el i gamla hus.