Norrbottniska träslott

lada
Norrbotten är ladornas landskap. Dess sneda väggar är typiskt för de två norrlänen. Formen gör att snön sugs undan längst ladan.

Det är väldigt roligt att byggnadsskicket skiljer sig åt bara på ett par timmars bilresa. Man ser tydliga skillnader mellan inlandet och kusten, mellan norr och söder, mellan de olika kustlandskapen. De jättelika hälsingegårdarna. Ångermanlänningarna har sina tjockmagade korsröstade byggnader. I de två norrlänen varierar byggnadsskicket om man följer älvarna inåt landet – småbruk, kronotorp och enkelstugor dominerar – och med antalet mil norrut. I Västerbotten har vi våra vackra västerbottensgårdar som jag har skrivit om tidigare; parstugor i ett och ett halvt plan som byggts ut med frontespis och/eller trapphus. Norrbottensgårdarna utgår också från parstuguplanen. Men utbyggnadsmönstret skiljer sig och, jag måste säga det, de är faktiskt lite maffigare än sina syskon längre ner längst kusten.

norrbottensgard
Denna tioknutade gård från 1909 är kraftigt renoverad – till exempel vore ett lämpligare tak pannplåt – men har kvar sina tre skorstenar som karaktäriserar ”pitegården”. Svensbyn, Piteå kommun.

Norrbottensgården brukar också kallas ”pitegård” eller ”långstuga”. Liksom västerbottensgården är ett och ett halvt våningsplan karaktäristiskt, men till skillnad från i Västerbotten byggdes parstugan ut med två införkammare vid sidan av köket. Därför har gården också tre skorstensmurar, istället för två. Typiskt för norrbottensgårdarna i Piteå är att de är väldigt rikt ornamenterade med klassicerande formspråk. Här syns ett par exempel: knutlådorna har utformats som kolonner och fönstren är dekorerade med brutna och icke-brutna frontoner. Sådana avancerade utsmyckningar syns sällan på hus i vår närhet, där är snickarglädjen lite enklare. Mer av spröda ribben, mindre av tårtpapper!

traslottÄven norrbottningar kan. Detta träslott från 1880 i tre våningar påminner om hälsingegårdarna, med vad jag endast kan förmoda är en sexdelad plan. På gården finns även den för Norrbotten typiska rundlogen. Skjutsstationen i Boksel, Arvidsjaurs kommun.

Var rädda om byggnadernas regionala särdrag! De är faktiskt riktigt spännande och roliga att jämföra, säregna både på insidan och utsidan. Ta till exempel det här paret som återuppbyggde sin norrbottengårds införkammare, istället för att försöka göra om den till något den inte är. Kolla in den speciella farstukvisten!

This entry posted in Byggnadsvård. Entry Tags: , , Bookmark the permalink. 

6 Responses to Norrbottniska träslott

  1. Vimsingen says:

    Kul läsning!
    /Vimsingen

  2. Stella says:

    Vilket fint foto på ladan längst upp.

  3. maria says:

    Vimsingen: Tack!

    Stella: Tack du också. Jag tog bilden inifrån bilen när vi körde till Piteå, blev faktiskt förvånad över att den blev så pass som den blev. 🙂

  4. Mimmi says:

    Det heter inte lada, utan sommarlagård. eftersom korna var där under sommaren, och under vinter så hade man de som förvarnings plats för hö.

    ha de bra ^^

  5. maria says:

    Mimmi, jag är väldigt väl bekant med vad såväl en lada och en sommarladugård är. En lada – som den på bilden – har ingången högt belägen, ett par stockvarv upp. Det är omöjligt för kreatur att ta sig in i en sådan! Lador finns utspridda på åkrarna och/eller vid myrar för myrslåtter just för förvaringsplats av slaget hö. Sommarladugårdarna låg i regel lite längre bort från boningshuset i anslutning till betesmarkerna.

    Timringarna med sneda väggar som finns i Västerbotten och Norrbotten är i regel lador, och inte sommarladugårdar.

  6. Viktor Isaksson says:

    Jag kom in på denna mycket fina sida när jag sökte information kring traditionell Väster/Norr-bottnisk arkitektur. Härlig läsning!

Lämna ett svar till maria Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *