Långsamt men säkert framåt

efter
Golvåsarna på plats. Det går att se var klockan har hängt på väggen, och det gamla skåpet som nu står på övervåningen.

Nu är bärlinorna och de nya golvåsarna på plats. Vi valde att byta ut de gamla golvåsarna, som bestod av riktigt tjocka och målade golvplank. Det blev lite lättare att göra i ordning grunden och dessutom har vi en förhoppning om att kunna göra någonting av planken. Nu har också väggarna börjat komma upp. Timmerväggen var ju borttagen där murstocken stod, och vi förlänger ju toaletten ända in mot ytterväggen. Det är väldigt trevligt att få göra någonting konstruktivt istället för att riva, riva, riva. Snart går det att tala om ett vardagsrum i vardande… Vi måste naturligtvis sätta oss ner och rita ännu mer. En sådan sak som hur elströmmen ska dras. Ett vardagsrum kräver som bekant ett och annat uttag och inte blir det mindre när maken är såväl hifi- som hemmabionörd (hur får man förresten en bioduk att smälta in i miljön? Jag kläckte idén att be vår kökssnickare att specialtillverka en kornisch till duken. Men det går nog inte att göra så mycket för att dölja projektorn).

fore
Så såg det ut för ett år sedan…

Renoverar man ett gammalt hus lär man få revidera sina planer en och annan gång. När svärfar tog bort de sista tapetserade skivorna upptäckte vi att panelen på sina ställen satt alldeles för långt ner för att kunna täckas av en taklist, hur bred den än var. Huset har satt sig rejält, det syns på sina ställen. Men de har rätat upp vinklarna genom att höja innertaket, flytta fönstren, fixat golvet… Vi skulle ha fått ett riktigt snett hus om vi hade försökt oss på att räta till sättningarna någonting. Men det innebär att vi som hade tänkt ha framme hela panelen måste tänka om lite. Just nu lutar det mot att vi gör någonting motsvarande en väldigt låg fotpanel fast i taket; en tredelad historia med taklist, täckbräda och dekorlist. Alternativet vore till exempel att pappspänna övre delen av panelen och göra en bröstning, men det kändes inte riktigt kul även om det vore mer historiskt korrekt. Fördelen är att vi faktiskt kan dra elen dolt under taket utan att behöva göra några ingrepp. Synlig kulo är riktigt snyggt, men det är dyrt och det är lite bökigt. Det är ingen nackdel att kombinera både dolda och synliga eldragningar tycker jag. Sen återstår ”bara” att göra i ordning panelen och taket det vill säga tvätta mjölkfläckade väggar och sotiga tak, skrapa och slipa bort gammal flagig färg, dra ur hundratals nubb och spik, spackla och måla med lämplig färg. Vi funderar på Allbäcks linoljebaserade emulsionsfärg linus på väggen, eller Gysinges matta linoljefärg. Och spika upp lister. Och dra el, och rör för värmen… och fixa innanfönster och fönsterkarmar. Och, givetvis, att mura upp den ”nygamla” skorstenen. Det går nästan att se slutet.

På hantverkssidan börjar det också röra på sig. På måndag ska grävaren komma och fixa en brunn åt oss. På onsdag eller torsdag ska rörmokaren komma och dra golvvärmen vi ska ha i toaletten. Och i morse ringde de från Bröderna Larssons snickeri och berättade att våra fönster snart är färdiga. Yay! Ännu mer att måla för Maria! Nu återstår bara väggar och tak…

I övrigt samlar jag på mig saker som inte ryms i lägenheten, men kommer att pryda sin plats i huset… I somras åkte jag förbi en antikhandlare där jag hittade en fantastisk fotogenlampa, en riktig takkrona med vit kupa och som är höj- och sänkbar på små hjul och smidesarbete i vad som ser ut att vara brons. Jag har grämt mig att jag inte köpte den ända sedan dess, men nu åkte jag förbi där igår och då köpte jag den. Jag älskar den! Den kostade sin lilla slant, men det får helt enkelt bli vår julklapp till oss själva. Och till den antikhandlaren vill jag åka igen. Vilka fina saker som fanns i alla gömmor…

This entry posted in Renoveringen. Entry Tags: , Bookmark the permalink. 

0 Responses to Långsamt men säkert framåt

  1. Malin says:

    Pinsamt att jag missat awarden du gett oss. Måste vara typ hundra år sedan vid det här laget, men bättre jättesent än aldrig… Så tack så mycket. Det är extra roligt att få från en byggnadsvårdsbloggare, tycker jag. För även om vi fuskar oss till ett gammalt hus, så blir det i alla fall ganska olikt många andra nya hus. En ovan kan man nog lura, men inte en som vet hur ett gammlt hus ser ut. Det finns ju inga gamla färglagret och avskavda hörn. Det är lite för perfekt, liksom.

  2. Malin says:

    Kul för er att hantverkarna ger positiva besked. Och varje steg framåt är kul att få vara med om.

    Sen var det det där med färgen i vårt hus. Visst, det är blandat i en liter vit färg.

  3. ekenasgard says:

    Ett tag sedan du skrev detta men intressant att läsa att fler funderar över samma problem…som hur man döljer tekniken som ju finns i näst intill alla hus idag. Just nu fokuserar vi ju på hur vi ska gömma datorn (som jag tycker är ett riktigt fult inslag i en gammal miljö…men det är min åsikt)eftersom vi håller på med arbetsrummet. Vår lösning med ett datorskåp som kommer byggas in tror jag kommer funka bra. Det är fusk men ibland får faktiskt det estetiska gå före 😉 Din idé med en kornisch är spännande! Ska bli kul att se så småningom. //Sophie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *