Ritat och tänkt

Det är tur att svärfar gått i pension.
Nu har han nämligen gjort ett hästjobb med att rita, rita om och fundera. Och rita om lite till. Det känns som om vi har landat i ett beslut om hur vi vill ha det – det är många viljor som alla vill att det ska bli på ett visst sätt. Några beslut har vi tagit:

Ingen källare. Det blir billigare, enklare och bygget kommer att gå fortare. Pannrummet kommer vi istället att förlägga i en liten ryggsäck på tillbyggnaden.

Flytta trappen. Vi vill bevara så mycket som möjligt. Den där trappen har ställt till med mycket besvär. När den installerades valde de boende att bygga igen kammardörren från förstugan. För att vi skulle få en fungerande ingång till utbyggnaden skulle vi behöva utöka den ursprungliga öppningen, ta en ny från kammaren till utbyggnaden samt använda kammaren både uppe och nere till genomgångsrum. Om vi bara flyttar på trappen en och en halv meter kan vi bevara kammaren som den är, och utnyttja den gamla öppningen och planlösningen. Utvändigt kommer det alltså att se ut som en parstuga med trapphus, ungefär som detta. Många hus på den lappländska och västerbottniska landsbygden ser ut på detta sätt, och även vår bagarstuga, grannstugan och huset som vi hämtar en hel del inspiration från är byggd på detta sätt. Vi lyckas alltså anknyta till ett traditionellt byggnadssätt samtidigt som vi vinner en hel del. Personligen tycker jag också att vi lyckas ur bevarandesynpunkt, när vi kan utnyttja den befintliga planlösningen på ett bättre sätt, trots att det innebär ett ingrepp att flytta trappen. Vill dessutom ge svärfar en jätteeloge för att han, enligt mitt önskemål, lyckades göra så att vi kunde behålla den befintliga trappen istället för att byta ut den!

Tvättstuga uppe. Tja, varför inte?

Ellen Keys strand I övrigt har jag funderat en hel del på det som engagerar mig mycket: tapeter och färgsättning. Många bryderier och några diskussioner senare har vi landat i en färgsättning som anknyter till nationalromantiken och framåt mot 20-talet. Det är färger vi själva tycker är väldigt behagliga och ljusa och de finns ju där, allt lyser inte vitt. Det är inte så långt ifrån en del av färgsättningen som finns på sina ställen i huset (en ljust kromoxidgrön färg). Ellen Keys Strand är en grym inspirationskälla; hon färgsatte på ett sätt som var väldigt radikalt för sin tid, men som är väldigt vackert. Fredrik och Pernillas Båtbyggarnas hus (länk hittas via Hålla Hus hemsida, ”Följ en restaurering”. Fler bilder finns på Pernillas blogg) är också inspirerande att se.

This entry posted in Renoveringen. Bookmark the permalink. 

3 Responses to Ritat och tänkt

  1. Pernilla says:

    Jag har genom en kollega lyckats hitta till er blogg och eftersom vi träffats och ni berättat om ert hus så är det spännande att se vad som är på gång där! Eftersom jag själv har fallit totalt för nationalromantiken och Ellen Keys Strand tror jag att ni kommer att få det jättefint hemma med en sådan färgsättning! Roligt att höra också att ni har hittat till min lilla blogg förutom den mer seriösa Hålla Hus hemsidan…

    /Pernilla

  2. Maria says:

    Hej!
    Kul att hitta en blogg där det renoveras! Vi är nämligen i det läget själva, skulle man kunna säga. =)
    Vet redan nu att jag kommer tillbringa en hel del tid här! Återkommer!

  3. Det stämmer bra, verandan och balkongen uppe är nog tillbyggda ganska sent. Taket går inte ut över den. Hela hallen och trapphuset är ju också en tillbyggnad som troligtvis gjordes nån gång på 60-talet (med tanke på valet av tapeter och material…) Men det typen av utbyggnad är ju rätt vanlig på Västerbottensgårdar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *