Some nails are harder than others

I början av sommaren myntade vår blivande granne Lennart, som också han bor i ett gammalt hus, ett uttryck:

Den som säger att man hade ont om spik förr har ingen aning om vad han pratar om.

Nej, inte kan man påstå att det är ont om spik i huset. Det säger liksom något att vi hittade en tom ask bland sågspånet under golvet: ”Golvspik, 1000 stycken”. Jag har en viss aning om att vi kommer att vara fruktansvärt less på att dra spik när vi någon gång blir färdiga med den här renoveringen.

Slå. Dra ut. Sortera (fast än så länge har vi bara ett tiotal stycken handsmidda spikar).

Golvupptagning

Vi har ägnat oss åt målet vi hade för sommaren: att ta upp golvet. Vi blev färdiga med storstugan nu i helgen. Under hittade vi en torr och fin mullbänksanordning och, som ni ser på bilden, det gamla plankgolvet i form av nya golvåsar. Det är så man kan gråta. Tänk om det hade kunnat få vara kvar! Det är målat i ockragult och under ser det ut att ha någon ljust grönblå färg. Det är vackert slitet, har varit fastsatt med rejäla dymlingar och har grymma dimensioner (fast plankgolvet vi kommer att lägga in kommer ändå att ligga kring medelbredden på det äldsta golvet).

Detaljbild

Under golvet är det jättetorrt och fint och vi kommer antagligen att fortsätta med en mullbänkskonstruktion. Har den fungerat i 150 år borde den fortsätta fungera. Men sågspånet kommer att bytas ut mot kapillärbrytande material och vi måste lista ut hur vi ska lösa fukten i jordkällaren vars ytor har varit täckta av kondens större delen av sommaren. Den är stor och djup och som fästmannen säger, det skulle inte kännas bra att gräva igen något som folk har kämpat med.

This entry posted in Byggnadsvård. Bookmark the permalink. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *