En fråga om färg

Jag kallar dem Gysingefärgerna. De är ljusa och fluffiga som vispad grädde, men värdigt tungsinta. Ibland, när man bläddrar igenom renoveringsexemplen i deras katalog, eller tittar på andra bilder på byggnadsvårdsmässiga renoveringar, känns det som om alla har ungefär samma färgsättning: några procent gulockra, grön umbra och kimrök utblandat i vitt. Kanske någon accentfärg i engelskt rött eller högre procent kimrök. Och visst blir det vackert. Väldigt vackert. Personligen är jag förälskad i den tioprocentiga gröna umbran, det är en förtjusande varmgrå färg som minner om dunet på en skogsduvas mage.

Men i vårt hus finns en uppsjö olika färger. Från den grå linoljefärgen som ibland skiftar i lite rött på hallväggen, till den gråvita limfärgen i kammartaket. Och däremellan hittar man det allra mesta. Timmerväggarna ser ut att ha varit målade i mörkt brunviolett och klatschig rosa, som tagen från åttiotalet. Liststumparna vi har hittat har varit målade i allsköns färger: lila, grönt marmorerad, mustigt senapsgult. Och panelen ser ut som en provkarta på målningstekniker från 1800-talets mitt och framåt.

Det är färger jag gärna skulle vilja plocka upp när vi färgsätter våra snickerier. Tyvärr finns det inga tak- och golvlister kvar som kan berätta hur just de var målade i just det rummet, så för vår del blir det en fråga om smak och historisk förankring. Men det är ändå svårt att veta hur. Olika böcker ger nämligen lite olika svar, förutom det rent uppenbara: använd traditionella färgtyper, som lim– och linoljefärg eller tempera. Och så vet jag att man ska ”dra ner” takfärgen på taklisterna.

Allt vi gör är en tolkning av det förflutna och jag gör inga anspråk på att veta bättre än någon annan. Men jag tycker att det strömlinjeformade är tråkigt. Och nog går det att tala om en viss trend. Kommer man kanske i framtiden att tala om en retroklassicism; en stilblandande, postmodern tolkning av nytolkningen av antiken?

Men varför följa en trend när det finns så oerhört fina och varierande målningstekniker och färgsättningar runt om i orörda gamla gårdar? Kolla till exempel Västerbottens museums websidor om interiört måleri i länet, eller beställ tidskriften Västerbotten nr 2-00, ”Vackert å grannt”, som visar exempel på fantasifulla frihandsmålningar och amöbaliknande marmoreringar bland schabloner och stänkmålningar. Jag antar att det bästa man kan göra är att läsa det mesta man kan komma över, lära sig så mycket som möjligt, se så mycket man kan och ta ett någorlunda informerat beslut. Till exempel kanske man ska ta viss hänsyn till regionala skillnader i det interiöra måleriet? En kurbits kanske inte hör hemma mitt i Lappland – men däremot enkla, stiliserade schablonmålade blommor och stänkmålning på vitlimmade väggar. Enligt ”Vackert å grannt” är guldåldern för schablonmålade väggar mellan 1850 och 1880 till exempel; tiden för vårt hus tillblivelse.

Och den där vitlimmade, stänkmålade timmerväggen vi planerar? Den ska ha både mustigt senapsgult och klatschigt rosa stänk i sig.

Andra bloggar om: , , , ,

This entry posted in Byggnadsvård. Bookmark the permalink. 

0 Responses to En fråga om färg

  1. Vera says:

    Hej hej! Ja, det var ett tag sen. Men va roligt att det går bra med huset. Jag har jobbat i stort sett hela sommaren. Den 7:e september (då jag fyller år!!) så åker jag till Göteborg över helgen för Håkan spelar på Liseberg på fredagen då. =) Spelar han på min födelsedag så måste jag dit. Men vi får helt enkelt käka middag å gå ut en annan gång. Jag hade og tänkt fira min födelsedag i Umeå på torsdagen. Då får vi hitta på nåt. När åker du tillbaks till Umeå? Jag åker på fredag. Stor kram tills dess!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *