En fråga om färg

Jag kallar dem Gysingefärgerna. De är ljusa och fluffiga som vispad grädde, men värdigt tungsinta. Ibland, när man bläddrar igenom renoveringsexemplen i deras katalog, eller tittar på andra bilder på byggnadsvårdsmässiga renoveringar, känns det som om alla har ungefär samma färgsättning: några procent gulockra, grön umbra och kimrök utblandat i vitt. Kanske någon accentfärg i engelskt rött eller högre procent kimrök. Och visst blir det vackert. Väldigt vackert. Personligen är jag förälskad i den tioprocentiga gröna umbran, det är en förtjusande varmgrå färg som minner om dunet på en skogsduvas mage.

Men i vårt hus finns en uppsjö olika färger. Från den grå linoljefärgen som ibland skiftar i lite rött på hallväggen, till den gråvita limfärgen i kammartaket. Och däremellan hittar man det allra mesta. Timmerväggarna ser ut att ha varit målade i mörkt brunviolett och klatschig rosa, som tagen från åttiotalet. Liststumparna vi har hittat har varit målade i allsköns färger: lila, grönt marmorerad, mustigt senapsgult. Och panelen ser ut som en provkarta på målningstekniker från 1800-talets mitt och framåt.

Det är färger jag gärna skulle vilja plocka upp när vi färgsätter våra snickerier. Tyvärr finns det inga tak- och golvlister kvar som kan berätta hur just de var målade i just det rummet, så för vår del blir det en fråga om smak och historisk förankring. Men det är ändå svårt att veta hur. Olika böcker ger nämligen lite olika svar, förutom det rent uppenbara: använd traditionella färgtyper, som lim- och linoljefärg eller tempera. Och så vet jag att man ska ”dra ner” takfärgen på taklisterna.

Allt vi gör är en tolkning av det förflutna och jag gör inga anspråk på att veta bättre än någon annan. Men jag tycker att det strömlinjeformade är tråkigt. Och nog går det att tala om en viss trend. Kommer man kanske i framtiden att tala om en retroklassicism; en stilblandande, postmodern tolkning av nytolkningen av antiken?

Men varför följa en trend när det finns så oerhört fina och varierande målningstekniker och färgsättningar runt om i orörda gamla gårdar? Kolla till exempel Västerbottens museums websidor om interiört måleri i länet, eller beställ tidskriften Västerbotten nr 2-00, ”Vackert å grannt”, som visar exempel på fantasifulla frihandsmålningar och amöbaliknande marmoreringar bland schabloner och stänkmålningar. Jag antar att det bästa man kan göra är att läsa det mesta man kan komma över, lära sig så mycket som möjligt, se så mycket man kan och ta ett någorlunda informerat beslut. Till exempel kanske man ska ta viss hänsyn till regionala skillnader i det interiöra måleriet? En kurbits kanske inte hör hemma mitt i Lappland – men däremot enkla, stiliserade schablonmålade blommor och stänkmålning på vitlimmade väggar. Enligt ”Vackert å grannt” är guldåldern för schablonmålade väggar mellan 1850 och 1880 till exempel; tiden för vårt hus tillblivelse.

Och den där vitlimmade, stänkmålade timmerväggen vi planerar? Den ska ha både mustigt senapsgult och klatschigt rosa stänk i sig.

Andra bloggar om: , , , ,

Posted in Byggnadsvård | Leave a comment  

Så nu är det augusti

Jag och fästmannen tillbringade den gångna helgen i Umeå och jag hann bland annat med ett trevligt besök på friluftsmuseet Gammlia och en titt i byggnadsvårdsutställningen på länsmuseet. Besöket gav en hel del inspiration – i synnerhet de vackra interiörmålningarna i gårdarna – och min förhoppning är att under hösten kunna besöka fler sådana miljöer i Sverige (hälsingegårdar! Gysinge! Sundborn!).

Trots Nolia fick besöket gå i byggnadsvårdens tecken. När jag drog med mig fästmannen dit för ännu ett besök upptäckte vi att Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Olofsfors bruk anordnade en rundtur på bruket, med anledning av byggnadsvårdslägret som pågår där. Vi satte oss i bilen och for och fick chansen att prata med både antikvarien Pernilla, känd från Hålla Hus, och Anders från Historiska Hus.

Kul och lärorikt!
”Du borde ju ha varit här!”, sade fästmannen.
”Ja, jag vet”, morrade jag mellan tänderna.
Jag jobbar alldeles för mycket i sommar. Med annat än att rusta en gammal tvättstuga och lära mig praktiskt om byggnadsvård.

Posted in Byggnadsvård, Idéer | Leave a comment  

Där vi befinner oss nu

Tidsoptimism byts ut mot realism och pessimism. Men det goda humöret och lusten finns kvar.
För ett år sedan möttes man av målad masonit så fort man klev in i hallen. Målarfärgen släppte i stora flagor i de spacklade fogarna och huset hade inte åldrats särskilt snyggt. På golven låg bubbliga, fernissade linoleummattor och vi trodde inte att det skulle finnas kvar någonting bakom de blanka skivorna. Tänk så fel vi hade. (Och gissa om vi tappade hakan när vi plockade bort masoniten på hallgolvet, och hittade ett gammalt kilsågat, målat golv där under! Vi trodde ju att de hade rivit ut allt sådant. Så blir det när man tänker för kort – för den gamla förstugan var ju hälften så stor som hallen är idag, och originalgolvet slutade naturligtvis där originalväggen gick).

När vi plockade ut köksinredningen och garderoben, det var då vi fick en antydan om att det kanske skulle finnas någonting där under och bakom. Något som verkade vara panel visade sig försiktigt under uniten. Vi plockade bort lite. Och vi plockade bort ännu mer. Där under och bakom tronade fasspont och vackert mönstrade tapeter som i fornstora dagar. Vi fick dessutom ett hum om hur den fasta inredningen och planlösningen en gång har sett ut.

Panel i hallen
Direkt under den målade masoniten fanns den målade fasspontpanelen i hallen. Man ser även timmerstommen, som sågades av när man förlängde hallen och gjorde badrum av en del av köket. Under panelen finns en tapet med ultramarinblåa små blommor. Den sitter ovanpå en makulering av tidningspapper, som i sin tur sitter på knalligt rosamålad timmervägg. Den gröna ”marmorerade” masoniten har tidigare suttit på köksväggarna, men fick utgöra underlag för elementet.

Det är inget rationellt arbete att renovera ett gammalt hus. Redan nu planerar vi vilka väggar som ska tapetseras i det nuvarande köket, det blivande vardagsrummet (då kan vi ju bevara ytskikten som är yngre än panelen och väl värda att bevaras de också). Det känns som om vi går händelserna långt i förväg, men å andra sidan slipper vi förhoppningsvis göra ingrepp som vi kommer att ångra i framtiden. Planlösningsfrågan känns som den viktigaste att ta itu med för tillfället. Vi vill ju helst inte göra hål i timret, men inte heller flytta på den fina trappen. Trappen, ja. Som alla kommenterar. ”Vilken fin trapp ni har!”. Den är stor och fin och har en marmorerad, rund ledstång; svärfar misstänker att den är gjord med första renoveringen på 20-talet i samband med att kammardörren sattes igen. Som denna trapp har orsakat oss bryderi. Men kanske har vi nu en lösning som passar allt och alla?

Som det är nu blir kammaren lätt lite bortglömd, den ligger liksom i skymundan och slumrar. Ingången från hallen sattes som sagt igen för länge sedan, nu går man dit genom att gå längst in i köket. Vi funderar på att ha den som genomgångsrum, ett rum där man kan sitta och jobba eller läsa samtidigt som man går där igenom till kök och vardagsrum. Kommunikationsytan blir inte så hemskt stor, så funktionsdugligt kommer det hur som helst att vara. Det skulle innebära att vi antingen flyttade trappan, och tog upp den gamla dörröppningen. Eller också att vi behöll trappan, och breddade den gamla dörröppningen åt vänster.

planritning.jpg
Den nuvarande planritningen. Den gamla storstugan har förändrats ganska mycket. Den gråskuggade väggen är där originalväggen har suttit, den helsvarta delen är där en dörröppning har funnits.

Vi funderar också på att ha toalett och badrum där det befintliga finns, fast göra den större. Det skulle innebära att vi återställde en originalvägg, dock skulle alltså just den öppningen in till vardagsstugan försvinna. Å andra sidan skulle kammaren få en mer framträdande roll än vad den har idag. Det är så mycket att fundera på, och vi vill ju göra så rätt som möjligt samtidigt som det passar oss!

Återkom senare för version 3.0…

Andra bloggar om: ,

Posted in Byggnadsvård, Renoveringen | Leave a comment  

Håll till godo

Det är kul att se vilka söktermer som har använts för att hitta hit. Nu tänker jag ge svar på era vanligaste frågor.

Femtiotalskök från kvänum
Femtiotalskök
Funkis regerar! De här köken är så otroligt fina och praktiska. Där jag bodde tidigare – i samma byggnad som min mamma och mormor bodde i slutet av femtiotalet – hade jag breda skåp upp till taket och underbara dörrknäppen som Byggfabriken nytillverkar. Likadana dörrknäppen går att köpa till Kvänums kök Banér, ett fantastiskt fint retrokök. Skulle jag bygga ett femtiotalskök i vårt hus skulle jag nog välja det.

Riva takpapp
Kan vara riskabelt. Nu hade vi tur med vår ytterst flagnande takpapp som hur som helst måste ha bytts ut med någonting annat, men läs hur det gick för denna familj när de rev sin. Var försiktiga och varsamma i er renovering! Det är inte säkert att taket under takpappen någonsin har varit tänkt att ses.

Infravärme
Jag är så glad åt min Speedheater. Den har gjort renoveringsarbetet med fönster och fönsterkarmar så oerhört mycket lättare. Den rekommenderas av antikvarier för att den är varsammare än till exempel en värmepistol. Det går undan! En investering väl värt pengarna.

Ritningar
Mja, det kan jag dessvärre inte hjälpa till med. Men byggnadsnämnden i Jämtland har gett ut en bok som heter ”Gamla hus: Principer för om och tillbyggnad”, som erbjuder en hel del ritningsförslag på planlösningar i gamla hus. Hans Mårtenssons ”Förstukvistar och verandor” har en hel del inspiration att bjuda på – och ett förslag på hur man bygger en enkel veranda.

Gamla tapeter
Det finns en del gamla tapeter i nytryck. Lim och handtryck har sin kulturhistoriska bok och Röda boken, tapetkollektioner med anor från 1800-talet och framåt. Boråstapeter har kollektionen Anno 1905 som bland annat innehåller tapeter med mönster ritade av Josef Frank. Duro har kollektionen Gammelsvenska och
Sandbergs tapeter har en del tapeter i nytryck i sina kollektioner. Annars finns Birgit Burströms Handtryckta tapeter, som vi nog kommer att anlita för att göra åtminstone någon tapet (läs mer om henne här). Annars finns Tapetorama och Interior 1900, som saluför gamla originaltapeter.

Jag kan för övrigt rekommendera Tapetboken, som är mycket rolig och inspirerande läsning när man ska välja tapeter till ett gammalt hus!

Dekorationsmålning
Som jag själv har letat information – bästa tipset jag kan ge är boken ”Måla inomhus på gammalt vis” av Lena Nessle. Där redogör hon enkelt och tydligt om olika gamla målningstekniker som schablonmålning, drickamålning, marmorering och så vidare. En fin instruktion på ådringsmålning finns också i Gysinges katalog.

Renovera västerbottensgård
Tja, jag önskar att jag kunde ge något uttömmande svar. Men det blir mer litteraturtips för den lässugne!
Göran Gudmundsson: ”Invändig renovering”
Göran Gudmundsson: ”Utvändig renovering”
Ove Hidemark m.fl.: ”Så renoveras torp och gårdar”
Gysinge Centrum för Byggnadsvård, katalog no 8
Roger Lindbom och Vicky Wenander: ”Frågor och svar om byggnadsvårdTips: finns att köpa i billig pocketversion (27 kronor) hos bokus.
Tord Andersson m. fl. ”Hantverket i gamla hus”
Sören Thurell: ”Vårda och renovera trähus

Byggnadskultur special, 2006, finns att beställa via Svenska byggnadsvårdsföreningen
Tidskriften Västerbotten, ”Våra hus – råd om vård” (nr 3/4 1984), finns att köpa genom Västerbottens museum

Användbara länkar:
Stockholms länsmuseums sidor för byggnadsvård
Hålla hus, Västerbottens länsmuseum för byggnadsvård
Se om ditt hus, informativ tv-serie och uttömmande artiklar
Byggnadsvård Nääs, rådgivning & faktablad om renovering
Svenska föreningen för byggnadsvård
Gård och torp
Bygga hus forum för byggnadsvård

Posted in Renoveringstips | Leave a comment  

Byggnadsvård? del 2

Är äganderätten större än kulturhistoriska värden? Debatten har uppstått bland annatDagens Industri, som för en tid sedan skrev om finansmannen Jonas Wahlström och renoveringen av 1700-talsherrgården Hedenberg. För första gången någonsin har länsstyrelsen polisanmält den ovarsamma renoveringen – byggnaden är kulturminnesmärkt. Bilderna som finns publicerade är bedrövliga att se. Väggar har rivts ut, originalgolv har sågats sönder.

En hel del av debattörerna anser att äger man ett hus har man rätt att göra som man vill med det. Ska man bevara ett kulturminne ska det göras till ett statligt museum, husägare ska inte behöva be om lov för att göra om sitt hus. Gård och Torp uppmärksammar förstörelsen i det senaste numret och ställer den viktiga frågan: ”Varför köpa ett byggnadsminne, om man inte har någon som helst kunskap eller intresse för vår historia?”

Kulturminnesmärkning eller inte, jag har häpnats över fenomenet tidigare. På diverse forum kan man träffa på människor som renoverar 100-150 år gamla hus och stolt visar upp det nya klickgolvet, högblanka IKEA-köket och ultramoderna badrummet. ”Vi sparar ingenting tidsenligt”, fick jag en gång som svar på frågan om bevarande, av paret som skulle till att renovera sin mycket välbevarade funkisvilla. Man storknar.

Varför renovera ett gammalt hus, oavsett om det är 50 år gammalt eller 150, om man har intentionerna att göra det till en modern villa istället för att låta det vara ett gammalt hus med varsamt utförda uppdateringar? Varför köpa ett gammalt hus, om man inte har någon som helst kunskap eller intresse för vår historia – hur liten den än kan tyckas?

Andra bloggar om: , , , ,

Posted in Byggnadsvård | Leave a comment  

Sådant som gör mig lycklig

utsikt

fonster.jpgKamin

”Nog förstår jag att Maria trivs här”, sade mamma och tittade ut mot älven och berget. Nog trivs jag. Men det beror inte bara på den vackra utsikten och på lugnet. Det finns någon allmän trivselkänsla som vilar över hela gården: det sitter i ladugårdens gråbitna rödflammiga väggar, i pardörrens knarrande och det faktum att man kan bli väckt av tranor klockan fem på morgonen.

Jag älskar att man i bodar och uthus kan hitta de mest skiftande saker: den gamla vackra kaminen som har stått i kammaren, en tvättvagga och en utdragsbar säng från IKEA anno 1914 (byasnickaren). Jag älskar hur himlens spegelbild bryts isär av det munblåsta glaset och de skiftande pölar av blekt solljus som bildas när strålarna tar sig igenom ojämnheterna.

TrådKammartak

Jag älskar de gamla elledningarna som böjs ner av tyngden av kullriga småfåglar med sång i struparna och jag älskar att fåglarna älskar att sitta på dem. Jag älskar deras akrobatiska övningar inne i lagårdsporten när jag står där och jobbar. Och jag älskar att det förflutna känns så närvarande när vi skalar bort de blanka masonitlagren.

Allt det, allt sammantaget, får mig att känna vilket häftigt hus vi har!

Privilegiet att det blir vårt, att vi kommer få bo i detta fantastiska hus på denna fantastiska plats, gör mig lycklig.

Posted in Renoveringen | Leave a comment  

Byggnadsvård?

Ska man vara ärlig mot ett gammalt hus ska man inte ha någon ström, inga radiatorer, öppen spis, inget rinnande vatten, ingen toalett. Det är därför mer ärligt att ha moderna installationer, modernt kök, och så vidare. Om det inte är samtida med husets uppkomst har det inte i gamla hus att göra. Och att försöka återskapa med nytillverkade medel är inget annat än pastischer och utanpåverk.

Jag tycker naturligtvis inte så.
Men det är vad man ibland får höra när man pratar om nytillverkade bakelitströmbrytare, gamla tapeter i nytryck och vägghängda toalettstolar på byggahus byggnadsvårdsavdelning och andra diskussionsforum.

Vårt hus renoverades omfattande på 50-talet, med allt vad det innebär av masonitklädda dörrar, väggar och tak. Huset har dessvärre inte åldrats särskilt värdigt; plastfärgen lossnar i stora flagor, spacklet har spruckit i väggar och tak, och linoleummattorna är bubbliga och missfärgade. Huset moderniserades både ut- och invändigt för att se ut som ett nybyggt funkishus. Dessvärre fungerar det inte särskilt bra med husets proportioner och tidens tand.

Jag och min fästman har försiktigt börjat skala bort masoniten och plastmattorna. Där under möter lager av tapeter, spontad vägg- och takpanel i olika utföranden, och en mängd olika årsringar i form av målade boaseringar, tapetlager, och eldragningar som gjorts pö om pö. Det är årsringar vi försöker bevara i så hög utsträckning som möjligt, där det fungerar. Men på sina ställen måste panelen kompletteras, kuhlodosorna och bakelitströmbrytarna är dessvärre uttorkade och trasiga, för att nämna ett par områden som behöver åtgärdas.

Personligen tycker jag att kontinuitet betonas alltför lite i byggnadsvården. Ett hus har alltid genomgått gradvisa förändringar och moderniseringar, efter tycke och smak och förmåga. En järnspis sattes in i den öppna spisen vid sekelskiftet. Därefter byggde man ett kök i modern betydelse, man drog in el på trettio-fyrtiotalet, och sedan tillkom ett badrum i huset. Det finns redan bakelitströmbrytare i huset, varför skulle det vara ”ärligare” att byta ut dem mot Eljo Trend? Jag anser att det är lika illa som de renoveringar som gjordes på 50-talet, då allt byttes ut i funktionalismens anda. Utanpåverk och illusion? Nej, det vill jag inte hålla med om. Det delar inte bara dess uttryckssätt och estetik, men har någorlunda samma tillverkningsmetod som tidigare – precis som jag inte kompletterar den handhyvlade 200 mm pärlsponten med mittenpärla med pärlspontspanel i MDF.

Varje tid har sina uttrycksformer och sina material. Det är dem man vill bevara, skriver Göran Gudmundsson om ”årsringsteorin” i Flyttning av gamla hus. Men var drar man gränsen, och är inte vår tid med dess material och uttrycksformer något som bör synas, skriver han vidare. Visst är det så. Men problemen uppstår när man gör sådana ändringar där bara en tid får komma till tals, istället för de flesta – antingen det är det tidiga 00-talet, funkisens, eller nyrenässansens.

Jag vill påstå att det inte alls är felaktigt och oärligt att låta tillverka ett kök i 1910-talsstil, hänga skomakarlampa över köksbordet och funkisens klotlampa i 30-talsbadrummet, plocka fram det kilsågade furugolvet i köket och lämna det smala, lackade plankgolvet på övervåningen. Det är ju så ett hus brukar växa fram! Att sätta in ett modernt kök, modernt badrum och
moderna strömbrytare är som att sätta gammelmormor i lycratopp och Cheap Monday-jeans: bara konstigt och fel. Hon trivs ju bäst i sina rynkor och klassiska gabardinbyxor.

PS: Viktigast av allt tycker jag det är att bevara istället för att riva ut. Vi kommer att behålla uttryck som tillkom under 50-talet, även om vi inte vill att det uttrycket är allenarådande. Att vi sen råkade hitta dubbelfasad panel under ett lager masonit känns bara som en rejäl bonus – för vi trodde inte att det fanns kvar någonting alls.

Andra bloggar om: ,

Posted in Byggnadsvård | Leave a comment  

Kök!

snidare Kök

Jag hade turen att komma över Uuve Snidares bok Kök i Sverige till ett mycket överkomligt pris. Den är jättefin att sitta och bläddra och läsa i; i synnerhet avsnittet om lanthemmets kök och bilderna från statarlängan Kärringträtan i Göteborg är intressanta. Mycket fin inspiration för folk i renoverartagen!

Vi har ritat färdigt vårt kök och känner oss jättenöjda. På midsommar hade vi besök av snickaren som vi har anlitat, som gav oss väldigt fina rd. I slutändan blir det ett hörnskafferi med dörr på snedgaveln, serveringsskåp, skåp upp till tak, spishäll och inbyggd ugn – och en fristående ”slaktarbänk” som går att flytta om man vill. Infällda luckor, förstås. Till förebild har vi ett orört 20-talskök med spegelluckor som återfinns i grannskapet.

I övrigt fortskrider arbetet sakta men säkert. Fästmannen och svärfadern har röjt upp i ett uthus – inget mindre arbete – medan jag står och skrapar, oljar, kittar och målar. Skrapningen är klart jobbigast och mest tidsödande. Och min rygg är helknäckt. Känner någon för att renovera fönster? Mitt bästa tips är en bra arbetsbänk med avlastningsyta undertill (det är lätt att frestas att lägga verktyg på glaset annars). Och en bra investering är en liten hobbytång, som ser ut ungefär som en sockertång, de är suveräna att plocka ut stift med.

Och så har vi gjort ett fynd: Listspecialisten Arnemarks såg och hyvleri i mina hemtrakter. De nytillverkar lister med gamla profiler, kan specialtillverka lister till en rimlig kostnad, och saluför både skurklossar och vackert locktak!

Posted in Idéer, Inredning | Leave a comment  

Besvikelser och skatter

Bagarstugan
Bagarstugan efter att vi tagit bort den slitna och håliga linoleummattan och takpappen.

De två lediga dagarna har varit fyllda av arbete.
Vi åkte till huset igår morse med siktet inställt på att jobba lite och sova över. Men det blev gjort betydligt mer än vad vi trodde. Eftersom jag blev snabbt klar med att grundmåla en fönsterbåge och kitta en annan fick man helt enkelt hitta annat att göra: jag började skrapa taket i bagarstugan som släppte ifrån sig högar av otrevliga färgflagor överallt. Det visade sig dock vara takpapp och vi tog beslutet att ta bort den. Under takpappen lurade ett vackert tak i fasad panel, målat i något som ser ut som gulnad kromoxidgrön – samma sorts nyans som finns på golvet i bakrummet, men gulare.

Före och efter i köket
Köket, före och efter borttagandet av linoleummattan

Vi hade förhoppningar om att hitta skatter under linoleummattorna i hall och kök – som vi är tvungna att ta bort för att kunna ta upp golvet – i stora huset också. Men nej, under linoleummattan och papp fanns ett golv som inte var alltför vackert. Redan upplockat en gång, lappat och lagat, sannolikt från flera olika ställen. Och hallen var en ännu större besvikelse. Ohyvlade brädor, som antagligen lades dit när de drog vatten och avlopp in i huset.

Småbilder
(ja, naturligtvis sparar vi bitar för att lägga i ‘husarkivet’)

Golv
Kök:
Ljusblå golvfoder av enkel typ
Fernissad linoleummatta, rutmönstrad av tillverkare Forbo Forshaga
Smala golvbrädor, fernissade

Hall:
Ljusblå golvfoder av enkel typ
Linoleummatta, möjligen fernissad, gråstripig av tillverkare Forbo Forshaga
Spikad masonite
Ohyvlade brädor

Bagarstugan:
Björkådrade golvfoder
Linoleummatta, tillverkare okänd
Spikad väggpapp
Fernissade golvplank, antagligen de ursprungliga från när bagarstugan byggdes 1924.

Tak
Bagarstugan:
Vitmålad takpapp, ej linoljefärg
Målad fasspont, ljust zinkoxidgrön

Andra bloggar om: , ,

Posted in Renoveringen | Leave a comment  

Invändig färgsättning

bakugnen.jpg
Ådringsmålad boasering och marmorering ovanför bröstlisten i bagarstugan

Jag har bläddrat igenom ett antal gamla Lantliv för att få inspiration till köket, som jag och fästmannen sitter och ritar på. I vart och vartannat nummer finns exempel på samma fenomen. En kvinna skriver att hon håller på att renovera sitt hus från 1800-talets början, och för att få rätt tidsanda har hon målat huset i ”tidstypiskt blått och vitt”. Andra talar om att de har renoverat pietetsfullt och varsamt, men allt är målat i ”gammaldags, lantligt vitt”. Överallt vitt, vitt, vitt.

Jag tror inte att jag har stött på vitt i något gammalt hus. I synnerhet inte i något hus med lantlig anknytning. Vitt är svårstädat och opraktiskt i ett hus som bebos av lantbrukare, med stora stövlar som traskar runt bland djur och dynga – jo, då hade man ju stövlarna på sig inomhus. Eller flugskiten som finns på väggarna. Och av vad jag har förstått gick modefärgerna från bruna och murriga naturfärger till ljusa. Men bruket av vita färger på interiöra snickerier kom först på 1920-talet. Att använda det är naturligtvis var och ens eget val. Men att kalla det ”lantligt och gammaldags”? Mja, kanske inte, med lite eftertanke.

Det är min ambition att använda mig av traditionella färger och tekniker i huset. Ådringsmålning eller marmorering är oundvikligt: det finns överallt; i köksinredningen vi fann i en bod, på de gamla golvsocklarna. I bagarstugans köksdel är köksinredningen och boaseringen björkimiterande, i själva bagarstugan finns en marmorimitation ovanför boaseringen och en enkel ådermålning på boasering och dörrar. Det är tidstypiskt, och dessutom tycker jag att det är vackert. Vi kommer att ha en stänkmålning på smörgul grund i farstun, ovanför en bröstpanel i 100 % gulockra. Vi tror att det kommer att bli hur snyggt som helst.

  • Stockholms länsmuseum har en gedigen avdelning för byggnadsvård. Där finns en fin historisk genomgång av interiör färgsättning och målning.
  • Här finns en genomgång av traditionella färgtyper, recept på äggoljetempera och limfärg, samt beskrivningar av drickamålning.
  • På Västerbottens museum finns en sida som beskriver bland annat nävamålning och schablonmålning.
  • Apropå färg har jag under mitt fönsterrenoveringsarbete hittat kromoxidgrönt under den röda färgen. En beställning på kromoxidgrönt ligger och väntar på Gysinge, för visst är det kul att kunna återskapa den ursprungliga färgsättningen där det är möjligt.

    Posted in Byggnadsvård | Leave a comment