Board, masonit, gips eller panel?

I en blogg jag nyss ramlade över funderar skribenten och husägaren på huruvida det är okej att använda gipsskivor i ett gammalt hus. Gipset är ju en knäckfråga för många byggnadsvårdare – för gurun Göran Gudmundsson är det mer eller mindre ett sattyg. Gipsskivor är ”stela”, ”döda”, rätvinkliga och förstör husets själ. Jag drar mig till minnes formuleringar om, bland annat, strömbrytare som börjar nicka och sloka, skivor som dammar, ja, kort sagt: det åldras inte väl och det hör inte hemma i ett gammalt hus. Till skillnad från honom menar arkitekten och timmerhuskännaren Sören Thurell att gips tvärtom kan vara att rekommendera ibland. Jag har tyvärr inte boken tillgänglig så att jag kan citera, men han föreslår det som exempelvis vindtätningsmaterial.

Gipsskivor som används till tak och väggar började tillverkas och slog igenom ordentligt på sextiotalet. Innan dess använde man bland annat masonit och porös board av olika slag som skivmaterial till väggar. Begreppsförvirringen är stor, i texten som följer kallar jag hård board för masonit, porös board för treetex och ”board” som ett samlingsnamn på båda delarna. Till gipsskivans nackdelar hör att det lätt kan få skador och att man inte kan skruva upp något tungt i väggen utan att ha kortlat bakom. Här är det glömt på flera ställen – vi har ju gipsväggar i tillbyggnaden – vilket är en sådan sak som än idag får mig irriterad. Att gipset skadas lätt är dock en egenskap det delar med boarden – min svärfar kan minnas hur lätt väggarna gick sönder i hans föräldrahem. Till gipsets fördelar hör brandsäkerheten, liksom att det utgör ett bra underlag för tapetsering. På boarden finns en teoretisk möjlighet att det, liksom trä i övrigt, sväller och krymper med luftfuktigheten så att tapeterna spricker. Här hos oss verkar det dock ha fungerat alldeles utmärkt sedan ett fyrtio-femtiotal år.

Kurvig gipsväggExakt så här sned kan en gipsvägg bli…

Som jag tidigare har skrivit, så har vi valt en kombination av de olika materialen – gipsskiva, treetex och masonit – beroende på plats och situation. I kammaren består en av väggarna av en halv timmervägg och en halv regelvägg. Där har vi valt att fortsätta med gipsen på timmerväggen för att få bukt med problemet med att det blir en ”klack” på flera centimeter mellan de två väggtyperna. Våra byggare har dock varit väldigt duktiga med att inte göra det vinkelrätt. Tvärtom följer gipsen väggens form i allra högsta grad. Även i hallen har vi använt gips för den nya väggen och delvis på den gamla, med samma teknik. Jag tycker själv att resultatet är väldigt levande, det syns att väggen är sned. Någon död yta kan jag inte påstå att det är heller, gipsen är tapetserad med tapetpapper och målad med äggoljetempera.

Så gips, board eller masonit? Jag tycker nog framför allt att det handlar om en fråga om vad underlaget är, vad som använts tidigare och om det finns befintliga lister och socklar som ska bevaras. Tyvärr är det ju i regel så att gips innebär att man reglar upp, så att det blir alltför räta vinklar. Men det innebär också att rumsvolymen förändras, och att man förstör i övrigt – antingen bygger man bort listerna, eller också så tar man loss dem och spikar tillbaka dem något förkortade. Det är ju dock också sant om man spikar upp en panel, som vi har gjort i vår hall och i vårt badrum och där vi har sänkt takhöjden. 

Även om man använder en 6 mm renoveringsgips kan det bli så att skivan bygger för mycket. Det är ju dock lika sant för 6.4 mm masonit, som brukar rekommenderas som ett alternativ till renoveringsgipsen. Board kan vara ett följsammare alternativ till gips, om man vill följa väggens ojämnheter men ha en slätare yta att tapetsera på. Gipset är kanske ett vettigare alternativ om man har en tjock lunta tapeter bakom. Man får också tänka på vad underlaget ska användas till: en spännpappad vägg bygger absolut ingenting och går att tapetsera på, kanske är det ett alternativ? Som med allting annat är detta en avvägning, och jag anser nog att man får känna efter vad som blir rätt i den specifika situationen.

Vi använde alltså gips – eller spontad panel – i nya väggar och där timmervägg mötte regelvägg istället för att göra det av plank och masonit. I övrigt kompletterade vi med treetex där det fanns treetex, och masonit där det fanns masonit. Generellt tycker jag väl – faktiskt – att det är ett helt okej val. Jag tycker inte att gips är ett så dåligt material som Gudmundsson vill göra gällande, så länge det görs på ett vettigt och gentemot huset respektfullt sätt, och inte genom att slentrianmässigt byta ut board mot gips eller regla upp väggarna för att göra dem rakare. Vi skulle med största sannolikhet ha gjort annorlunda om det vore så att vi hade befintliga hela väggar av timmer, plank eller panel att utgå ifrån. Är det byggnadsvård? Ja, det kan det naturligtvis vara, om det till exempel innebär att väggen bakom konserveras.

Jag misstänker att en del av motviljan mot gips härrör sig från att det har varit ett enkelt sätt att förstöra – att riva ut, byta ut och göra rakt. Det är, helt enkelt, som så mycket annat: det som görs slentrianmässigt är inte bra för ett hus. Man kommer långt med lite eftertanke. Men att gips enbart skulle vara av ondo, är helt enkelt inte sant.

This entry posted in Byggnadsvård, Renoveringstips. Entry Tags: , , , , , Bookmark the permalink. 

One Response to Board, masonit, gips eller panel?

  1. Asta says:

    Jag tycker också att man kan använda gips. Så fort man använder något som faktiskt är nyare än huset är så har jag lite svårt för att inse att det ena ska vara bättre än det andra. Alltihop är ju något som kommit efter det att huset byggdes. Sedan är inte jag någon byggnadsvårdare heller har jag konstaterat. Jag gick in i vårt gamla hus med en sådan ambition, men jag har övergett den. Vi försöker bevara vårt hus och förbättra det där det går, men byggnadsvård i den meningen som jag förstått att begreppet har är vi inte.

Lämna ett svar till Asta Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *